Virrpanna...

Igår var det möte med Linda, vi skulle springa Stångån runt men det blev inte som vi hade tänkt oss. Det börjar med att vi först bytt dag men jag trodde det var samma tid som gällde men där tog jag fel. Jag kom vandrades till gymet där vi skulle mötas vid 17.30 och då mötte jag Linda på cykel på väg därifrån. -Jag har ringt dig, sa hon. Vi skulle träffas 17.10. -Va sa jag, nej 17.30 stod det väl. Då visade hon mobil meddelandet och jag kände mig väldigt dum. -Ingen större fara sa hon, jag ringde till en anna som kunde ta din plats. Antingen hoppar du in på ett pass eller gör något annat så får vi bestämma en ny tid senare. Jag skämdes jättemycket och gav mig fasen på att här skulle det tränas, jag skulle ta igen den missade träningsstuden med Linda.

Jag rusade ner till maskinerna och ställde mig direkt på skridskomaskinen. Linda kom sedan ner och trände min inhoppare, jag måste erkänna att jag saknar Lindas puschningar när man tränar ensam. Jag kan nästan känna lite avundsjuka när jag ser henne nere i träningssalen med någon annan då jag vill att hon ska se vad jag gör och berömma mig. Men det är ju så det är, när hon tränar mig så är det ju bara jag som gäller och inte någon annan och det är så jag vill ha det.

Tio minuter med en högre nivå än vanligt på skridskomaskinen fick jag genomlida innan jag gav upp. Jag bestämmde mig för att varva armstyrka och magträning detta pass och begav snabbt till styrkerummet. Efter ca femton minuter kändes det i både armar och mage så jag bestämde mig för att springa lite på löpbandet då jag skulle ha sprungit denna gång. Fem minuter efter varvad springning och raskt promenad tempo så begav jag mig in i styrkerummet igen för att fortsätta min arm- och magträning. Denna gång blev det lite situps på pilatesbollen och armträning med hantlar. Jag tycker att det gick mycket bra och var nöjd när jag gick hem.